Swing wide your crane and run me through..
Idag har jag redan hunnit med en aha-upplevelse så här på morgonkvisten. Var ute och åt och drack med jobbet under gårdagskvällen och vaknade såklart imorse med grus i ögonen och avloppssmak i munnen, redo för en ny dag. Efter lite telefontid och en snabb frukost bestående av fyra knäckemackor och ett glas vatten fick jag skynda mig till bussen. Som vanligt har man höftat lite i överkant och får stå där och vänta i drygt tio minuter. Eftersom jag har fars bil och lämnade mitt sl-kort i utbyte så fick jag snällt använda SLs eminenta sms-biljett service.
Snabb som jag har varit så är jag ju ändå först i kön av gammal vana, och busschauffören muttrar något om att jag får kliva åt sidan så folk kan komma på när jag fastnat halvvägs upp för trappan. Irriterande för vissa kan jag tänka mig, och lite grann för mig.
Men jag tänker inte så mycket på det, låter tre personer passera och sen har retur-smset kommit tillbaka och jag är färdig att gå och sätta mig.
Nuförtiden sitter jag alltid och läser när man ju ändå får tid på bussen, men när jag packade ihop allting och gjorde mig i ordning för att kliva av så upptäcker jag att den evige Konstfacksstudenten (ja, jag kallar honom så och räknar med att du ska känna igen typen) sitter och skriver något slags dagboksliknande anteckning i ett litet block. Nyfiken som jag är sneakar jag lite hemlig färdlektyr. Jag läser mellan sätena.
Med rubriken Bitter lyckas jag först bara urskönja några ord här och där. Inget jätteintressant, men jag vill ju gärna se om det är någon slags poet jag hamnat bakom. Så jag fortsätter smygläsa.
Och upptäcker till min fasa att den här manchester-kavajsbeklädda (jag ska sticka ut hakan och gå så långt som att kalla honom pretentiösa) snubben skrivit några rader om vad jag antar är mig.
Utdrag: "Fastnade bakom en sån där randskjortad kavajmänniska med bakåtslickat hår och bekymmerslös uppsyn.."
Texten fortsatte ett par rader till och jag blev mer och mer irriterad. Funderade ett tag på att bara resa mig upp och ge honom en ordentlig hurring. En sån där jätte-lavett i bakhuvudet. Men sen började jag fundera lite på vad han skrivit. Och då fastnade jag ju i tankar om hur lite man vet om hur man uppfattas av andra människor. Jag hade förmodligen inte ens lagt märke till honom om det inte varit för att jag läst lite över axeln på honom. Och efter det kunde jag ju avfärda honom på samma sätt, ännu en pretentiös know-it-all med fejkad världsvan och avslappnad stil som sitter teatraliskt och skriver anteckningar på en buss i en Stockholmsförort. Det är ju sjukt kul egentligen.
Men hur kunde han missta sig så på mitt ansiktsuttryck, lätt illamående, grönlätt, eller med överlägsen avsmak hade jag ju kunnat ta. Jag mår ju trots allt lite halvrisigt efter en sen gårdagskväll.
Men funderade han överhuvudtaget på varför jag stod där i en ostruken randig skjorta och skrynklig kostym?
Varför jag inte hade slipsen på mig?
Varför jag stod längst fram fast jag bara hade sms-biljett?
Reagerade han på att jag med min överlägsna stil, som han uppenbarligen störde sig på, faktiskt stod och väntade
på bussen med alla andra?
Jag stör mig nästan mer på såna här pseudo-intelektuella människor som tycker att de är bättre än alla andra, än vad jag gör på folk som är öppet otrevliga. Det där sättet att vara tvungen att trycka ned någon annan för att på något sätt kunna vara lycklig. Känslan av förlorad skolgårdsmentalitet. En känsla som alltid känns bottnad i för få vänner, en bitterhet över att söka bli förstådd men avsaknad av den sociala EQn som krävs för att föra en vettig dialog som inte handlar om kritik och bitterhet. Men en passande titel var det ju.
Och så tycker jag ju att det är ganska kul att jag själv störde mig så mycket på hans tankar. Som han ju ändå inte vädrade helt offentligt. Men där satt vi iallafall i en buss full med drömmar och virvlande tankar.
Det är väl ändå poesi om något.
The parks lay empty like my unmade bed..
Jag har iallafall haft en hektiskt vecka på jobbet, chefen drog på tv-inspelning så jag har farit täby runt på visningar och ringt i budgivningar och meckat fram och tillbaka. Kul, men väldigt påfrestande. På onsdagen åkte jag direkt från en visning ut till Rådmansö för att spela fotboll, tryckte ner slipsen med värmebyxor så nu lär anti-cimex få kallas in. Jag har betalat in pengarna för vandrarhemmet till Peace&Love, så nu börjar det dra ihop sig på allvar!
Har haft mysdag med Cissi fredag och lördag, varit med och valt ut en ny fin mobil så jag blev lite avundsjuk och sugen själv.. får se hur bra min känns när jag får tillbaka den från service.
Värdelöst att jag inte hinner lyssna något på musik, försöker hinna med P3 på morgnar och under bilturer men känns inte som det är så mycket nytt som händer där heller..
The Gossips nya har jag grymma förväntningar på, den släpps nu i slutet av juni (24e för att vara exakt), hade jag vetat det så hade jag ju väntat med att lösa in mitt presentkort men vad gör man.
Jag såg iallafall Slumdog Millionaire igår kväll också med Cissi, och Sara halvt, och den var väl bra, men lite svårt att få något grepp om utan text. Vi satt och pratade i munnen och störde oss på varann för att vi turades om att omöjliggöra att man följde med..
The jokes, the laughs, the teardrops too..
Det känns som vi äntligen fick tid för vad vi behövde.
I fredags var Carro på besök också. Jag hade ju diverse äventyr för mig på fredagen också. Fick hjälpa Rickard med en kontraktsskrivning 5 min innan jag skulle gå, stressade som bara den för att hinna hem till Cissis kusins studentmottagning, fick soppatorsk på motorvägen och missade allt. Mös lite med mamma medan Cissi kuskade ut till Norrtälje för en överraskningsfest. Sen tog hon med sig Carro hem och det blev vin och massa prat, så här i efterhand kanske för mycket. Men det var iallafall väldigt trevligt.
På jobbet böt jag äntligen in mitt tillgodokvitto, tänkte att jag skulle ordna något fint med det men det fick bli något som jag kände att jag aldrig skulle köpt för mina egna pengar. Så det blev Animal Collectives Merriweather Post Pavillion och Once Upon a Time in the West. Lite bilder får avsluta årets mest omkastade blogg-inlägg.
Fin.
Pretends to sleep as he looks her over..
Samtidigt verkar det vara ett väldans sjå att få hit någon hantverkare, den enda som verkar ivrig är elektrikern och han kan ju inte gärna börja innan man vet var väggen hamnar och faller.
Jag har mer och mer börjat fundera på Where the Action Is, det är nästan så att jag känner att det är värt de 750 kr det kostar.. eller 1260 om man ska ha en 2-dagars. Men jag är inte helt säker på att jag sitter på de pengarna just för tillfället heller. Jag blir smått trött på att jag aldrig har tid att bara vara hemma också nuförtiden. Tror att jag snittar ungefär en dag i veckan max och det beror ju inte bara på jobbet och kärleken. Jag vill bara få allting klart nu så man kan börja fokusera på det man verkligen vill göra.
Och jag vet att jag är sen men tydligen så har Winnerbäck lovat en ny skiva till hösten och då undrar jag om det är därifrån singeln som spelas på P3 kommer ifrån..? Vill ju inte vara så, men jag tror att den kommer sopa banan med Kents ny som även den är på väg till hösten. Kom fram till nu att jag fortfarande inte hört något nytt (under solen) om varken the Strokes nya som skulle dyka upp under våren eller Final Fantasys nya full-längdare. Det här är en vår av brutna löften uppenbarligen, tur att det finns annat att sysselsätta sig med.
Jag ska bland annat få gå på mitt första namngivningskalas!
Men rykten säger iallafall att Arctic Monkeys nya skiva ska släppas under sommaren. 26 augusti kan bli en bra dag.
Något som inte var särskilt bra var Halebops spotify reklam... och ändå överträffar den allt som jag hört av Lorentz och M.Sakarias. Och Svenne Banan får avsluta hatlistan för denna dag. Sommarplåga min bakdel, jag har inte orkat lyssna igenom hela låten en enda gången. Något som jag väntar på med något slags avvaktande rädsla och fasa är blink182s nya skiva som kommer släppas under året. Hoppas man kan få ha kvar sina minnen utan att skämmas, haha.
Men ett kärt återseende blir det iallafall. Pearl Jam släpper nytt under 09 också, och låten "Get some" premiärspelades på Conan för några dagar sen..
Och jag ska skydda dig med kroppen min..
Skönt att veta att man bara ska jobba ännu mer. Och att man inte hinner hitta kärleken för alla fester och allt vad det är. Idag spikade vi iallafall Gotland v28, vilket ju känns otroligt skönt när jag bara går runt och känner att tiden går och jag med den. Igår spelade jag fotbollsmatch i regnet, och det gick faktiskt ganska bra. Jag kanske måste fortsätta vara lite mer fokuserad på vad jag gör. Men jag är mörbultad. Lårkaka, blånaglar och dobbmärken över vad och smalben..
För att pigga upp mig själv lite försöker jag lyssnar på mer Slagsmålsklubben, och lite annat spännande insprängt mitt ibland allt. Vi kör hela synth-rullen med Familjen, lite Detektivbyrån och annat smått och gott. Tagg för Peace&Love, SMK kommer bli grymt live!
Vi dansar!
Och vilken fredagkväll är komplett utan tröstätande?! Lossepladsen är inte bra för tänderna, men för själen.
Men jag lovar att spara lite..
I just need your star for a day..
Massor av tid har iallafall passerat, inte obemärkt men nästan. En 6-månaders dag har firats, rutiner på det nya arbetet har äntligen börjat sätta sig och resor från och till Sollentuna lider möjligtvis mot sitt slut. Dessvärre har mitt musikintresse blivit alldeles sjukt lidande då jag knappt hinner vara hemma alls nuförtiden. Och på jobbet är det bara korrekturläsning och annonsförfattande som gäller för hela slanten.
Men idag är dagen!
Folk pratar om Champions League-finaler, nya ipred konstigheter och ett lyckligt återförenande med Mammas Nya Kille. Och ovanpå det ett blogg-inlägg. Toppfräscht som vi säger i branschen.
I vilket fall så är vi lite närmre sommaren, jag har gjort klart med en veckas semester än så länge, Gotland v28.. det lutar åt soliga dagar och mys i massor! Sen är det ju självklart Peace&Love snart också. På tal om vilket, jag har 7-8 skivor som ligger och väntar på Megastore, ibland dem 3 st Laakso skivor som kanske borde lyssnas igenom.
Men nu är det fotboll och lite kill-snack på Chaplin's av alla ställen. Exotisch.
Don't want you to ignore me, when it pleases you..
Som vanligt så känns det som att tiden aldrig räcker till det man vill. Jag har börjat på nytt jobb lite så smått, men även en del på Megastore när jag hunnit. Jag inväntar en mängd papper som sen ska skickas innan jag kan börja jobba på allvar. Och jag borde ju vara glad och taggad men det är så mycket som rullar nu så det är svårt att bara vara glad.
Jag hoppas på en sommar utöver det vanliga, och förutsättningarna finns alla där. Och om 7 dagar så har ett halvår gått. Så länge men ändå så kort på något sätt.
Jag har iallafall lyssnat på Eminems nya skiva idag. Han kunde nog lika gärna låtit bli att släppt något. Allt är en upprepning av tidigare skivor och det låter i stort sett som om han fastnat i sin karikatyrröst hela tiden..
I övrigt så har jag nog inte hunnit lyssna på så mycket musik alls.. Försöker fortfarande vänja mig vid spotify men det går sakta framåt, det känns fortfarande som att det är en väldig massa musik som inte går att hitta där heller.
Välkommen The Joy Formidable, för jag behöver pigga upp mig själv lite grann.
I loved the words you wrote to me..
Antar att den inte gör sig lika bra när man sitter ensam framför datorn hemma bara.
Jag är fortfarande bara 5 låtar in men står och dansar lite för mig själv i butiken och nu mot slutet av Daily Routine så är det väl första gången man sjunker ned i tempo lite. Tror att Also Frightened är min favorit än så länge.
Igår såg jag Wolverine: Origins med min syster. Helt ok film, väldigt mycket action och snabbt tempo, den verkade ganska trogen original handlingen vilket ju alltid är ett plus. Efter det blev det några birror på bruket med chiefen och ikväll ska det vara någon slags tillställning med min gamla grundskoleklass.. eller, typ 4 personer från den.
Och imorgon är det fotbollsmatch så det blir nog väldigt lugnt iallafall.
Någon gång lovar jag att jag ska hitta tillbaka till musiken igen.. och kanske ett mixtape.
För tillfället blir det Billy Bragg med A New England, det var inte mycket som stämde i låten, men mitt hjärta tillhör London för tillfället..
I'll get money I'll get funny again..
Det här får helt enkelt bli humordagen, för att jag känner mig lite trött och grinig.
Eftersom jag inte haft så mycket att göra idag så får det bli.. Ricky Gervais!
Och så hittade jag en släpig Killers-cover av the Noisettes.
I could just taste it, taste it..
Ännu en helg har förflutit och vi är ännu lite närmre sommar och sol och allt vad det är! Valborg spenderades i Sollentuna med grill, vin och en fortsatt asketisk inställning till den plåga som är Singstar. Men gissa om Cissi dominerade.. jag blev både stolt och lite rörd sådär..
På fredagen var det premiär för mitt ny-införskaffade Guitar Hero kit! Vi började förstås med god mat, kycklingsallad och Saras hembakade bröd och sen var det chokladmousse och ostbricka med päron och vindruvor. Inget framträdande är komplett utan en stadig middag.
Kvällen till ära fanns inplockad vad som såg ut att vara den främsta line-uppen den här sidan om festivalsommaren, med storheter som CC Top, Sheena, Ellie och Peteloaf rullades den ena dängan efter den andra fram i form av trumvirvlar och tårframkallande gitarr-licks såväl som smäktande skönsång.
På lördag var det hamburgsgrillning över takåsarna i Sollentuna följt av en förstklassig filmkväll i form av ett Jurassic Park-rally. Jag fick självklart instruera filmentusiasterna i det rätta tempot av intag utav mat och snacks för att tidigt komma in i andra andningen och slippa eventuellt grus i ögonen.
Jag jobbade även under dessa dagar förstås, och fick tillfälle att införskaffa ytterliggare godbitar ur Megastores ypperligga sortiment.
Om ni undrar över alla superlativ som formligen väller fram ur mig för tillfället så beror det på att jag precis varit på arbetsintervju och är överraskat glad över resultatet..
I övriga nyheter så ligger jag inte jättebra till just nu efter Aftonbladets reportage serie om kvinnor som dödats av sina män. Vaknade igår natt av att jag bitit tag (bitit, inte nafsat) i Cissis axel eftersom jag drömde att någon tryckte fast mig och skulle tatuera mig. Jag undrar om jag äter för dåligt.
PS! Ska försöka få fram ett nytt mixtape den här veckan, mitt hjärta flyr till London med sina sambos efter mitt Twilight-framkallade nattliga angrepp så tid borde ju finnas.
I will find you darling, and I will bring you home..
Take Me To the River - A Southern Soul Story 1961-1977, Andrew Bird - Weather Systems, Santogold, Hope of the States - The Lost Riots, Howie Day - Live From, Anna Ternheim - Somebody Outside, Kanye West - Graduation och Lars Winnerbäck - Vatten Under Broarna.
Men även.. dum dum dum:
The system who cares about only one culture..
Är det ett skämt? Känns inte som att någon av dags- eller kvällstidningarna har rapporterat någonting om detta och man börjar ju undra om det inte är en mörkläggning av något slag. Samtliga åtalade dömdes till ett års fängelse och 30 miljoner i skadestånd.
I den så kallade gangbangs-härvan yrkades på 75 000 kr i skadestånd och upp till fyra års fängelse enligt aftonbladet, praxis för föräldrar som förlorar ett barn på grund av vad jag antar måste vara något slags brottsligt förfarande är 50 000 kr per förälder. För tyskan Christine Schürrer innebar ett dubbelmord livstids fängelse och utvisning samt ett skadeståndsbelopp om 200 000 kronor till föräldrarna i Svea Hovrätt.
Så hur bestämmer man värdet på ett liv i jämförelse med en utebliven intäkt för ett bolag?
Kan man räkna enligt de exempel som jag sett förslag på så ska väl i så fall föräldrar kunna yrka på skadestånd i form av utebliven arbetsinkomst för ett förlorat barn. Räkna på genomsnittsåldern för en svensk man eller kvinna, räkna sen fram den genomsnittliga arbetsinkomsten för en person och det antal år genomsnittspersonen är verksam i sin yrkesroll. Försök sedan bestämma hur mycket genomsnittspersonen lägger ned i form av pengar och arbete som skulle genererat pengar på en förälder under en livstid enligt de inkomster och levnadsår som räknats fram. Där har du vad skadeståndskraven borde hamna för en förälder som förlorar sitt barn.
Tycker att det är helt absurt att det ens ska gå att processa om sådana fantasibelopp i ett sånt här mål.
Nu har jag väl inga särskilda sympatier för grundarna av Pirate Bay heller, och jag hoppas och tror väl att de flesta fortfarande förstår att det rör sig om lagbrott att ladda ned film och musik utan att på något sätt ge något tillbaka.
Jag stör mig minst lika mycket på de människor som tycker att de ska ha rätt att få tag på musik och film helt gratis som de politiker, bolag och verksamma lobbyister som gör såna här domar möjliga. För den som inte vill betala finns SVT1 och SVT2 samt en mängd radiokanaler. Visserligen tillkommer ju tv-avgiften men vad ska man annars göra.
Människor som bara laddar ned, som helt ersätter sin normala konsumtion av bio-besök, konserter & festivaler och inköp av musik digitalt eller i butik är de människor som ändå bidragit till att priser skjutit i höjden och utbudet rasat i botten och jag ser på dessa människor på samma sätt som jag ser på bidragsfuskare och skattesmitare.
När dessa människor sen börjar klaga över dyr sjukvård eller i den mån det händer utbudet i en skivbutik så blir jag faktiskt otroligt mycket argare än för mycket annat.
Personer som laddar ned i denna bemärkelse skulle aldrig ha köpt något av det upphovsrättskyddade materialet ändå. De uteblivna intäkterna skulle aldrig ha genererats i vilket fall, och att tro någonting annat är ett skämt.
Jag har överhuvudtaget ingenting emot att människor som dessa åtalas och fälls, vilket självklart även gäller för de personer som piratkopierar material och säljer det, eller på annat sätt profiterar på något som är andra människors arbete.
Jag har, ända sen jag själv började tjäna pengar, alltid valt att stödja de artister som intresserat mig och som jag följer. Att jag sen går igenom stora mängder övrig musik som jag inte väljer att köpa är en möjlighet som nedladdningen gett mig, på samma sätt som radio och mtv gjort i övrigt. Den har varit väldigt positiv för de smalare artister som saknar ett större skiv- eller distributionsbolags resurser i sin marknadsföring, om inte direkt nödvändig. Att artister som Britney Spears och Madonna säljer sämre än någonsin ser inte jag som varken negativt eller en direkt orsak av utbredd olaglig nedladdning. Snarare handlar det om att människor inte längre är enbart utlämnade åt det fåtal artister som storbolagen väljer att marknadsföra. Det måste finnas ett oändligt större antal skivbolag, och artister som försörjer sig på sin musik, idag än vad det någonsin gjort tidigare. Att artister som Billie the Vision & the Dancers säljer sin egen cd för 120 kronor styck på sin hemsida hade aldrig varit möjligt för 10 år sedan, att Timbuktu släpper singlar på Pirate Bay och att Lars Winnerbäck väljer att inte ta in sponsorintäkter i sina turnéer är något som dagens teknik och nya marknadsföringskanaler gjort möjligt.
När jag diskuterar upphovsrätt och nedladdning med min far så undrar han ofta hur det kommer sig att inte samma ramaskri uppstod för 10-15 år sedan när folk fyllde kassetband på kassetband med musik från radio och lp-skivor som de lånade av vänner. Och det kan man ju tycka är en bra poäng. Och hur kan grundarna av ett dataprogram/framställarna av tekniken som gör fildelning möjlig anses vara skyldiga till medhjälp till brott mot upphovsrättslagen när tillverkarna av tomma cd-skivor, leverantörer av bredbandsuppkopplingar och tillverkarna av mp3-spelare inte kan anses vara det. Var ska gränsen dras?
Borde inte skivbolagen i sin oförmåga att erbjuda ett fullgott alternativ till olaglig nedladdning även de hållas ansvariga.?De har haft samma förutsättningar i det att de alltid verkat för att stoppa och försvåra olaglig nedladdning vilket borde innebära en kunskap om vartåt tekniken barkar samt outgrundligt större resurser att ta fram ett eget alternativ under alla år som debatten pågått.
Nu när Spotify tagits fram så finns ju möjligheten att gratis hitta och lyssna igenom ett väldigt brett register av musik från en otrolig mängd olika genrer. Men fortfarande saknas mycket, och diskussionen som kom direkt, påtryckningarna från de större skivbolagen gällde självklart brott mot upphovsrättslagen och förväntade förlorade intäkter.
Och vad är egentligen skillnaden på att jag som privatperson har tillgång till Spotify och det bibliotek, de möjligheter till att skapa och uppdatera playlists och favoriter som programmet erbjuder mot att jag själv får ladda ned musiken och lagra den på min egen dator?
Jag har aldrig försökt tjäna pengar på att sälja upphovsrättsskyddat material. Jag kommer aldrig att göra det heller. Det som intresserar mig är att sprida vidare musik och filmer som är viktig och inspirerande för mig till personer i min närhet. Jag köper fler skivor än vad jag någonsin gjort och hade jag haft pengarna så hade jag köpt ännu mer, även film och tv-serier och jag uppmanar alla runt omkring mig att göra samma sak. Tycker du om en artist, stöd dem genom att köpa skivan, gå på konserter och/eller festivaler. Men är det alls möjligt så har hela den här debatten gjort att jag hellre går direkt till artisten för att köpa min musik än att jag ger minsta öre till ett skiv- eller distributionsbolag och en lobbyverksamhet som enbart syftar till att gynna och göra sig själv än större och än mäktigare.
I try to hold it all inside..
Jag ska köra lite Megastore imorgon, tydligen så är det massa skyltning som ska göras och en massa trådar som ska dras för att ännu en Mega-Rea ska dra igång.. 30% på allt i butiken under hela nästa vecka säger ryktena. Det innebär med största säkerhet att allt som säljs genererar 0 vinst till bolaget, och antagligen en del förlustaffärer.. Vem sa att skivbranschen inte led? I vilket fall ska jag se om det finns något man kan fynda när man ändå jobbar. Visserligen är jag pank men vad ska man ta sig till liksom?
I och med Ipred så har jag faktiskt hållt mig och inte laddat ned någonting, det är helt otroligt. Och mycket tråkigt.
Vad ska jag då skriva om liksom?
Jag tänkte att jag kanske skulle börja tipsa om gamla skivor som folk kanske har missat om jag letar lite på min hårddisk. Men än så länge har jag bara hunnit igenom Mitchell Brothers A Breath of Fresh Attire och Elliott Smiths A Brief History och ingen av dem känns väl särskilt exotisk.. men det kanske är intressant för någon ändå..?
Får se om jag orkar lägga upp någon slags sammanfattning eller liknande under helgen. Det hänger nog ganska mycket på hur bakis jag blir.
-------------
FAAAAAN! Jag har lyckats radera alla bilder från påskhelgen nu. Och kameran cp-ade jag till genom att dunka den i bordet när jag upptäckte detta så nu fungerar inte den heller. Nu orkar jag inte mer ikväll. F-ttgrejer. Bajs.
But each night, I bury my love around you..
Imorgon bär det av ut på landsbygden, ska följa med Cissi och hennes familj ut till godset och se över ägorna.. Eftersom det har varit så mycket de senaste kvällarna så har vi knappt hunnit prata om allt som man undrar lite över så man blir lite ängslig ändå. Fast jag tror iförsig att det kommer att bli alldeles underbart mysigt också..
Så jag håller på och meckar med iPoden igen, försöker få i ordning lite musik inför utträdet ur civilisationen så med lite tur kan jag kanske styra någon sorts veckans mixtape när jag kommer tillbaka.. för nu var det f-n riktigt länge sen..
Blir ju väldigt sällan att man scrollar igenom det bibliotek man samlat på sig genom åren men nu har jag iallafall börjat. Känns iförsig ganska hopplöst med tanke på all skit, men det är ju inte som man har tålamodet att rensa heller..
Nu måste jag iallafall springa, ska hinna spela fotbollsmatch innan allt det övriga drar igång också!
If we put our hearts in 20,000 tiny jars..
På lördagen hade vi lite bakis-dag med promenad kring huvudstaden i vårsolen med fantastisk värme och mycket mys invid skeppsbron. Årets första glass intogs även den på bryggan i solskenet och med friska vindar i seglen styrdes påskhelgen upp lite mer så nu ser jag väldigt mycket fram emot den också!
I min arbetslöshet och sysslolöshet har jag ändå inte hunnit lyssna på så mycket nya grejer men Decemberists nya The Hazards of Love, Bonnie 'Prince' Billys Beware och Vetivers Tight Knit har rullat iallafall några varv men det är nog ingenting som egentligen fastnat. BPB är ju lika indie-mysig som på tidigare plattor men jag tyckte nog live-skivan Is it the Sea? var bättre ändå. Hazards of Love känns för mörk för våren på något sätt, precis som det mesta av Decemberists iförsig. Jag tycker nog personligen att de är bättre lämpade för sen-höst eller vinter... vilket man kanske borde förstått med tanke på namnet.
Vetivers Tight Knit är ju mysig, men den känns snäppet klenare än andra indie-vispops konstallationers släpp på senare tid.
Jag försökte även introducera Flight of the Conchords för Cissi på lördag kväll men jag vet inte riktigt hur det fungerade. Men det slog mig iallafall att första avsnittet har ju säkert 3 av seriens topp 5 låtar, så hur kan man då inte fastna?
Kanske får göra en studie i ämnet, alternativt skriva en avhandling.
Let me see what spring is like..
Känner ni våren i luften!? Det gör jag lite grann, men ändå har jag mest suttit inomhus och grävt ned mig.. alternativt snurrat nere i tvättstugan med allt som samlats på hög!
I vilket fall, till detta underbara vårväder ska man väl ha lite vår-musik tycker jag, och vad passar då bättre än lite Nya Zeeländsk glad pop i form av the Mint Chicks?
Igår var jag på promenad med Cissi, blev ett varv ned förbi Kungsholmen, sen Tegnerlunden och tillbaka hem igen, vår-jackan var på och solen sken i kapp med ögonen. Då gör det inte så mycket att det mesta andra skitit sig för tillfället..
Igår såg vi PopCirkus efter maten dessutom; Lykke Li, the Sounds och Peter, Bjorn & John. Lykke Li var väl bra och P,B&L körde sin Living Thing vilken ju även den är riktigt bra, men the Sounds glänste nog faktiskt inte ett dugg. Jag kunde urskilja en ny låt, Beatbox, med Maja som ska visa på någon ny schysst bredd i sitt register. Men det lät mest skit. Och då ska man komma ihåg att senaste skivan släpptes i mars 2006, och den knappt innehöll någonting värt att nämnas och definitivt inte överskuggade debutplattan. Så man undrar lite vad de gjort de här tre åren i USA.
Det har blivit lite från Bonnie Prince Billys nya skiva Beware, och lite Vetiver men ingenting som riktigt fastnat.. så jag har mest bläddrat i gamla block och tittat på skisser..
Annars laddar jag mest inför sommaren. Och spanar lite på caféer. Och utgång på fredag, det ska bli riktigt kul!
Got a heart full of plans but nowhere to run..
Loney Dear var iallafall väldigt bra även om han gick på väldigt sent eftersom det var operation nedsläckning i form av Earth Hour. Det blev ju att han körde väldigt mycket från nya skivan, kanske bara 2-3 låtar från tidigare album vilket var lite synd, men det var ju fortfarande så att man stod och mös mest hela tiden.
Det dracks öl & cider! - Vi spejade på håll! - Vi smög närmre!
Det dansades i neon! - Och sjöngs vackert!
Vi fick sällskap av Emily och Sebbe efter ett tag, det blev aldrig av att glida fram och surra skit med Marching Band. Men de var iallafall bra, så jag kanske spanar in deras MySpace för att se lite när en eventuell skiva släpps. Sebbe&Emily försvann rätt snabbt efter Loney gick av så vi dansade runt lite, stod och spanade in de roligare dansarna innan vi till slut drog oss hemåt.
Förutom allt övrigt drama på söndagen så fick jag följa med och äta tacos med svärföräldrarna och för första gången avnjuta Wipeout vilket var riktigt trevligt. Inte minst efter en rödvinsdusch..
Jag ska uppdatera snart när min youtube har uppdaterat färdigt. OCH NU SÅ VAR DET UPPDATERAT!
She cut your hair, and from your lips she drew the hallelujah..
Här sitter jag ensam och tittar på Så ska det låta och nu Let's Dance, världen är ur led..
I onsdags var jag iallafall och såg Watchmen med Hulkken, blev ganska imponerad över att Zack Snyder ännu en gång får filmen att se så pass bra ut (tidigare 300) med tanke på att det är en filmatisering av en så kallad grafisk novell. Men precis som med 300 så blir det ju lite träigt, och den fångar ju inte riktigt stämningen i novellen ändå, vilket antagligen är rätt förståeligt. Däremot var det ju med en väldigt omdiskuterad sex scen mellan Malin Åkerman och Patrick Wilson till tonerna av Leonard Cohen's Hallelujah som skapade en lite halv-kymig stämning.
Jag skulle länkat till ett tysk-dubbat klipp av scenen om den inte hade legat på någon slags mjukporr-sida vilket gör att jag drar mig lite för att skicka dit folk. Frågan är om jag någonsin kommer kunna se låten i ögonen igen..
Imorgon är det iallafall Upplands-cupen som ska spelas i Enköping, och sen ska vi fira Årets Libero med middag och ytterliggare lite senare på kvällen, ungefär samtidigt som Portugal tar emot Sverige, ska jag och Sötaste tummen:
gå och se på Emil med sina Dears.
Någon annan som tycker att inledningen till Airport surroundings gör att man tänker på Warren J's gamla Regulate?
Intressant är också att ex-Motorhome fronten Mattias Edlunds album under artistnamnet John ME kommer heta "I am John", vad handlar det om?!
A kiss with a fist is better than none..
Något som jag missat: Bloc Party har flaggat för att skivan Intimacy även den kommer att släppas i en remix version med remixar av bl a Mogwai och Armand van Helden. Skivan kommer att släppas 11e maj, och första singeln Signs som mixats av just Armand van Helden kommer att släppas 27e april.
Idag släpps tydligen Decemberists nya skiva Hazards of Love, fast jag antar att det är i USA. Så det lär väl dröja ett par dagar iallafall tills man ser den i svenska butiker. Kommer de att, anförda av Colin Meloy, överträffa sig själva?
Till vardags är jag igång och jobbar med min komplettering, och försöker pyssla om sockerbiten så gott det går. Uttrycket en olycka kommer sällan ensam har sällan känts så sant, och så frustrerande, som just nu. Jag hoppas och vill att Du vet att jag försöker. För det är du värd.
Och ikväll är det ödesmatch i tuna, jag vet vilka jag hejar på!
Som en liten notis: Jag är så trött på allt som har med politik att göra, särskilt då i samband med musik. Storbolagens lobbygrupper är nu väldigt nära att få igenom nästa blodpropp i musikens värld. Copyright-rätten verkar förlängas även i EU från dagens 50 år till 95 år, och gissa vem som kommer köpa åt sig alla de rättigheter de inte redan besitter.
http://www.dn.se/kultur-noje/etablerade-artister-gynnas-1.827009
3 dagar kvar!
Have I told you about the titans in my dreams..
Den här helgen har även det gått i mysets tecken. Skulle egentligen ha rekat ett kaffe med Karre igår också men efter att vi båda försov oss på varsitt håll så fick jag ännu mer tid på tu man hand med Cissi. Vilket ju aldrig är fel.
Vi var förbi Mega Sergel på lördag eftermiddag (vi försov oss länge!) för att titta på deras utförsäljning. 30% på hela sortimentet och 50% på utvalda varor. Så det blev lite skivor trots att jag egentligen har ungefär lika mycket pengar som jag har tattueringar. Tur att jag ibland kan luta mig mot min kapitalstarka sidekick!
5 skivor blev det alltså. Inte så jättemycket nytt egentligen, Whispertown 2000 var väl det enda bandet som jag egentligen inte lyssnat på. Little Joy hade jag bara hört några låtar med, men eftersom det är både Los Hermanos och Strokes vibbar så känns det inte som någon chansning alls.
Annars skulle jag mest säga att Vampire Weekend släppt en ny singel tydligen, så förhoppningsvis är det nytt album på gång inom någon/några månader. White Sky heter låten iallafall:
Nu måste jag skynda mig, och förbereda bengaler, huligantutor och allt vad det är.. derbyt fortsätter och jag ska spana efter en svart kjol!
4 dagar kvar!
