You're the only thing I ever want any more..

Ett livstecken, i vad som får ses som det begynnande höstmörkret.

Äntligen tillbaka hemma efter många långa veckor hos svärföräldrarna, inte för att jag inte uppskattar gästfriheten men det är jobbigt att inte bara kunna vara hemma. Synd bara att det finns 17,000 saker att göra här hemma och jag orkar med kanske två, tre på sin höjd.

Sitter och lyssnar på High Violet nu, och förvånas över hur mycket som kan sägas utan att egentligen säga någonting. Allt beror på hur det tolkas. Allt beror på var man är. Allt beror på vem man är.

RSS 2.0